veronica's

- Varit på intervju i CPH, och pratat om mig själv i 1 h och 45 min. Håll tummarna!
- Ätit en enorm hamburgare och druckit Corona med en vän på Lilla.
- Somnade med handen i godispåsen (nästan)
- En vän ringde mitt i natten och vi pratade en timme.
- Sov tills jag vaknade.
- Mötte upp min vackra mummys (eller, en soon-to-be-mum) o sörplade smooties i solen, på kanaltrappan.
- Promenerade ner till Lilla, och Fridays där vi åt obefogat dyr kycklingsallad. MEN vi kompenserade upp det hela med att utnyttja "free-refill". Som de gick förlust på oss! HAH!
- Pratade om livet i timmar.
- En till vän slöt upp. Ett par Pepsi-max, och bordsgrannsbyten senare vandrade vi ner till HM.
- Sa hejdå till mina vänner och begav mig hem till mina päron. Stal med mig en knippe syrener på vägen.
- Blev serverad god mat. Och bollade problem med min kloka mor.
- Fikade på chokladbullar och gräddbullar.
- Fick en vän att gråta. Ibland måste man sätta ner foten, sen ville jag förstås inte det skulle sluta så.
- Fick en frikonsert, av min kusinsons version av Jedwards Lipstick sisådär tusen ggr. Han berättade även att han vill bli bögtalare, haha han menade förstås buktalar.e. Sötnosen spelar även flöjt.
- Promenerade hem i ett svalt Lund.
- Grät till Greys.
- Sov igen tills jag vaknade.
- Handlade nybakade ciabattas.
- Åt frukost i sängen, och tittade på Desperate.
- Softat, ätit glass, solat, softat ännu mer, pratat i telefon.
- Smsat med han. Han har det bra och längtar inte hem, drar slutsatsen att han stannar där uppe.
- Fick en lustig kick och gick ut o sprang i regnet, gud vad jag sprang och hjälp vad skönt det var. Älskar sommarregn!
- Solsidan och nu söndagsfilm!

Helbra helg! Nu saknas bara en och annan vän, lite kärlek, lite semester, lite trevliga besked och sedan är livet bra.
Hoppas att ni också haft en härlig helg! Ta hand om er, och försök tänka glada tankar när det gör ont i hjärtat. Livet vänder, det blir bättre!

Hur kan det göra ont?! Hur länge ska jag kunna hålla andan? Detta tomrum. Saknad.

Det känns lite som om jag sitter o väntar på nålar, som om telefonen ska ringa, ett sms ska trilla in, eller ett meddelande på fb. På helgerna har jag dessutom haft på ljudet. Detta trots att jag vet om att inget kommer att hända.



Jag vet de tysta svaren, men hoppas ha fel. Intalar mig att han faktiskt talar sanning när han säger att han bara har så fruktansvärt mycket att göra. Men stunden innan han somnar, varför kan han inte bara skicka över ett litet "god natt!". Eller ett "Hej!". Jag vill så gärna skaka om mig själv, säga till mig att skärpa mig, att det här inte håller längre. Att det finns så många fina killar där ute. Vad väntar jag på?! Jag sitter här o suger på hoppet. Så jädra lönlöst. Någonstans vill jag att Maj ska ta slut, få veta om han kommer att stanna där uppe eller ej. Snälla du, säg bara att du inte tycker om mig, så jag kan släppa taget. Jag orkar inte längre må så här! 




Är det så här det känns att vara kär, så vill jag inte vara med längre.

- Hitta på en vitlögn (för 4e året) för sin granne för att slippa vara med i sin bostadsrättsförening.

..Jag jobbar så många kvällar (menade egentligen - jag gör hellre annat än sitter o diskuterar hurvida häcken skall få vara kvar eller ej..om väggen i tvättstugan skall målas grön..).

- Hör av sig till sitt ex, för att bli påmind om att det finns bra killar, och få en nypa uppmärksamhet.
Att han sedan inte svarade inom 15 min som han alltid annars gör, utan ett halvt dygn senare drog dock ner hans omdömme i det förstnämnda.

- Kan inte låta bli att känna mig ilojal när jag sökt en ny tjänst dit jag ska på intervju på fredag, och samtidigt tackar ja till ett nytt ansvarsområde på jobb. Hur tänkte jag där egentligen?!

- Med det vill jag säga, var en god människa. För god ting, kommer till goda människor _punkt_