Skrattkalas.
Zumban var ett riktigt skrattkalas. Eller ska vi säga svettkalas. Men hjälp vilken träning för rumpan och magen. Men kul, fick typ fokusera på att bryta ut i skratt åt mig själv och min koordination. Att skaka rumpa som om det vore det självklaraste i världen är kanske inte riktigt jag.
Vet ni vad? Jag har passerat en halv miljon. Det var mitt första mål för den här månaden. Sedan ändrade jag mig till 700 000. Jag hatar bara att på tisdag kan jag skratta åt att jag får mitt liv tillbaka men samtidigt är det gasen och full fart framåt som gäller.
Och varför hugger det till så vansinnigt när man ser att ett fling blivit med flickvän? Man borde naturligtvis inte bry sig, mer än bli glad, istället undrar man var sin woododock gömmer sig. Avskyr dessutom att jag har en klump i magen nu. Lagom till sängdags. Tack för den liksom! Hoppas att din födelsedag sög.
Förövrigt varit en superhärlig kväll. Pratade med Bea-underbaringen i mer än en timme på skype:n. Den fuskisen åker till Washington i helgen, för att sedan bege sig vidare till NY för att vara där en vecka. OM jag är avis? Mycket!
En snällare och omtänksamare människa finns det inte. Tänk om hon bara kunde bo närmre. På tal om vänner så fick min bästis ett utbrott på mig idag, och KLICKADE MIG. HAHA! Under vår 12-åriga vänskap har det aldrig hänt. Men jag står på mig, jag har ingen respekt mot tidsoptimister, för de har ingen respekt för min tid.
Nej, sängen! Eller låååång dag imon och efteråt har jag lovat en viss person att vi ska på bio. Risken finns att jag somnar.
Kommentarer
Trackback