veronica's

Har börjat de senaste blogg inlägge på just detta vis. Jissses, de senaste tiden har varit så märkliga. Det ena efter det andra har hänt och jag bara skakar på huvudet.

Men vad säger ni, in med det nya och ut med det gamla. Gäller inte vänner, dock!

Ansökte om en tjänst, väldigt långt borta. Fick reda på att han blivit imponerad av mitt brev, att jag var en stark kandidat o såg fram emot att träffa mig. Sedan inte ett ord. Idag tog jag mod till mig att ringa herrn som har tjänsten idag, fantastisk kille. Han peppade mig till tusen och gav mig en massa tips. Sen berättade han att chefen givetvis kommer kalla mig på intervju så fort han kommer tillbaka från NY där han sprungit ett marathon. Puh, nu kan jag sluta gå runt o vara nervig över det. Kul snubbe, btw! Bara vänta, göra sitt bästa o hålla tummarna.

Sprang sedan på den sötaste killen ever på bussen. Vilka ögon! Jag var alldeles till mig resten av dagen. Artig, supersöt o inte minst de snällaste ögon jag sett på länge. Så nära kärlek vid första ögonkontakten har jag nog inte varit på länge. Jisses! Jag ville bara stanna tiden. Var tyvärr tvungen att hoppa av. Är det meningen så tror jag nog vi kommer att ses igen.

It's an end of an era. Kändes konstigt när jag gick förbi lilla idag, nu är verkligen sommaren och uteperioden over. De hade tagit bort nästan all uteservering. Inte nog med det, D flyttar till Stockholm och fick reda på igår att J ska vara med i ett Tv-program. Han jobbar sin sista dag imon sen åker han på söndag. Vad hände egentligen?! Nåväl! Allt har en mening. Jag behöver landa. Tänka över vad jag vill med mitt liv. Vad säger vi, tror minsann att verkligheten hann ikapp mig till slut?

ÄH, nu är det snart helg! Härligt!