Är det inte typiskt?
Att man en dag då man är lagom kinkig, får alla grinkunder så man blir ännu mer på dåligt humör.
Idag ledde detta till noll tålamod, och så fort kunden började beklaga sig så höjde jag tonen "Kan du låta mig prata till punkt först". Inte alls likt mig, jag höjer aldrig rösten. Men idag sa det bara stopp.
Men så försökte jag var lite tillmötesgången och då säger kunde jag pratar med "Du måste ju ha vaknat på rätt sida iaf, så munter som du låter. Tystnad från mig, kunde inte riktigt bedömma om han var ironisk. För jag var allt annat än munter, men jag försöker oftast kvittra på för att dölja det så gott det går.
Han fortsätter sedan "Härlig efter alla sura människor jag stött på idag". Puh, han menade nog allvar! Och jag ger ifrån mig ett tillgjort skratt.
Så är det att jobba med service gott folk!
Kommentarer
Trackback