veronica's

Efter dagar i horitontellt läge släpade jag med min onda mage till kontoret. Skönt att få göra lite nytta, skratta åt mina kollegors tokigheter, luncha med chefen, bli egoboostad av bästa kollegan och sedan efteråt pinna bort till gymet. Spinnade, galet enligt vissa. Min mamma sa dock att det är ok att röra sig trots magen, jag lyssnade på henne. Efteråt åkte jag hem till dem, drack kamomille-te och åt ost-mackor, tryffel och drack varmchoklad. Mysig kväll! Nu är jag snart redo att hoppa i säng. Imon väntar öppet-hus på kontoret. Eller, ja de kallar det så! Det hela är egentligen 2 timmars nätverkande, få inblick i andra avdelningar. Kan nog bli spännande! Efteråt ska jag hem till mina vänners hund Ashibal, ska hänga med honom och katten Emil ett dygn. På kvällen väntar body pump och promenadsdejt. Fredag och lördag återkommer jag till senare..

Nighty!

Ååh, att jag har en riktigt stress-och oros-mage är väl inte direkt något nytt. Men nu är det som så att det gör så förbaskat ont i revbenen, alltså nertill i magen. Har spenderat dagen liggandes, till största del. Tristessen är ett faktum och har roat mig med att ställa diagnos. Kan checka av äggstocksinflammation, hypokondrikern tror det kan vara allt från tjocktarmsinflammation, till blödande magsår till magkatarr. Njej, det är nog bara släng av dålig kost, mycket tankar och psykisk-stress, det säger iaf Dolls. Hon brukar ha rätt! Imon ska jag till jobbet, så om jag ska krypa dit. Vill jobba, vill träna, vill umgås med mina vänner. Så får det bli!

Fick ikväll nys om att en tjej på kontoret i Stockholm blivit taggad på Facebook utav sitt ex på x antal ytterst grova nakenbilder. Min första tanke var att varför i hela fridens namn ligger bilderna kvar, varför har hon inte stängt ner sin FB än. Tänk er att detta spridits som en löpeld. Såg sedan i en av statusuppdateringarna att hon åkt till Egypten som idag, och säkert helt ovetande. Stackars, stackars tjej! Frågan är visserligen vad som är vidrigast, han eller alla de nästan 500 som tryckt gilla?! Tycka vad man vill, om att det må varit både smaklöst och naivt av henne att ens ställa upp på det hela. Men säkert inte jätteovanligt heller, väl?! Hade det varit min vän hade jag ringt ner henne, ringt hotellet, för att sedan ta bort FB och anmäla bilderna. Vad jag vill säga med detta? Än en gång tjejer, snälla rara tänk på er intrigritet. En bild på nätet raderas aldrig. En gammal kollega till mig var med i Slitz när hon var yngre, och googlar du hennes namn idag ploppar just de bilderna upp, en efter en. Tänk då på att många arbetsgivare idag gärna gör en backgrounds-check t.ex via en söktjänst. Och vilket intryck tror du han eller hon får av personen i frågan? Nej, precis!

Hemma efter en liten pärs på akuten. Började imorse med att jag fick mensvärk av lättare slaget, tog två ipren istället för att avta blev det värre o värre. Till slut visste jag knappt ut eller in. Stå, sitta, något mellanläge, inget kändes ok. Till slut gick jag in i ett av konferensrummen där brast det, då smärtan var ohärdig. Utan överdrift var det nog den värsta smärta jag varit med om. Ringde sjukhusupplysningen då det kändes som om något inte stämde. Fick rekommendation om att åka till Kvinnoklinikens akutmottagning då det kunde vara en inflammation i äggstockarna. Underbart! Väl där möttes jag av den sötaste sjuksköterskan, frågade ut mig om allt,fick ta både urintest o stickprov. Medan jag väntade på svaret stod jag mot en vägg o när min fina mamma kom in. Då brast det igen, herregud var man kan bli yngklig när man mår dåligt. En stund senare fick jag besked på att det varken var missfall (?), infektion eller något annat farligt. Fortfarande något förvirrad över den konstiga smärta som jag aldrig någonsin upplevt. Enligt Johanna hade hennes vän upplevt något liknande och de visade sig vara en liten cysta som sprängs. Fortfarande riktigt ont, så jag ska nu inte horisontellt läge. Hörs senare!

Igårkväll ställde mina fina vänner Madde och Robin till med en riktigt trevlig middag. Sådär spontant och härligt. Efter att jag spinnat och svettats som ett djur sladdade jag inom systemet och skyndade mig hem för att en timme senare bli hämtad av Madde. Med på middagen fanns även hennes söta syster Carro, Robins bästis Maria och bästa Martin. Till förrätt serverades toast skagen, följt att baconlindad och fetaost-fylld kycklingfile med ris, sallad och supergod sås och till efterrätt fick vi kladdkaka med vaniljglass och blåbär. Om jag var mätt?! Fyllde även min mage med vin och goda drinkar. Så jag på mitt allra snällaste humör. Loungemusiken övergick till partymusik, taxi beställdes med destination T-Bar. Naivt av mig att tro att jag skulle på en lugn och städad middag en fredagskväll...

I ett hav av party-djur till studenter träffade jag på allt från min nyfunna partypolare Henke. Som förövrigt är bland de bildskönaste och störthärliga dudes:n jag vet. Sedan sprang jag på Sebastian. Han är guld! Råkade festa bort mitt sällskap. Fast det gjorde inte så mycket eftersom jag ändå umgick med S och hittade dem en stund senare. Fick sällskap genom Lundagård, och resten är historia..när jag vaknade imorse var jag inte det minsta sugen på att jobba men det var bara att hoppa in i duschen och piffa till sig och inta kontoret med redbull, vindruvor, och naturgodis i högsta hugg. Överlevde dagen, hade en telefondejt (dvs ett lååååångt samtal) med en av de bästa tjejerna, åkte hem till mina föräldrar där jag busade med min kusinson och pratade politik med min mor. Och åt. Mat och tryfflar. Mums! Nu ska jag inta sängen. Om exakt 5 h och 45 min ska jag vara pigg och glad. Good luck!

Är nog bland det bästa jag vet. Att krypa ner i nytvättade krispiga sängkläder, gärna sådär gosigt varma som mina är eftersom jag sprang ner o hämtade dem i torktumlaren för en stund sedan. Att jag inte har en varm kropp brevid mig kvittar just nu. Eller det gör det kanske inte. Men jag har inte lärt mig att trolla, än. Nu ska jag alldeles strax sova och vet ni vad? Det ska bli jätteskönt. Imon håller vi tummarna på att solen skiner och att någon utav mina vänner är sugna på att AW:a. Fast jag ska visserligen träna med chefen 16.30, och sen AW? Någon? En tur till Koi funkar också, haha. Alltid.

Sämsta:

(Igår)

Att min mage och rygg varit katastof. Vi pratar krampar(eller krämpor?!), från revben och ner o även i ländryggen. När jag kom hem från jobbet funkade det bara att rulla ihop till en liten boll o vänta ut ondheten.

Paret i 50-års åldern som satt snett framför mig på tåget. Grovhånglet, med smaskandet och tafsandet gjorde mig alldeles äcklad, att jag var tvungen att byta plats.

Att jag (idag) måste ta tag i hemmet, städa och tvätta. Roligare vardagssysslor finns det ju..

Bästa:

Att min favoritkollega är tillbaka efter en månadssemester. Lycka! Så jädra skoj att catcha upp och dela med mig om sensommarens äventyr och få feedback från en killes perspektiv. Älskar kommentaren som han fällde innan "Men Veronica varför träffar du ett as?.." JA, VARFÖR?!?

Umgåts med bästa Johanna, pratat kärleksbekymmer, bläddrat i inredningstidningar, druckit te och gosat med Kajsa. Supermysigt!

Att få vara ledig!

Att solen värmen. Att kunna få sola min nästan genomskinliga kropp.

Att min vän tipsade mig om att tvätta min favvo-kofta i 30 grader istället för kemtvätta som jag gjort de andra ggrna så nu är den åter gräddvit (inte smutsvit som innan haha) och doftar supergott.

Har jag cyklat (.."spinnat") så att svetten bokstavligen stänkte om mig..

Ätit som om jag inte hade någon botten. Middag, kakor, tårta, riskakor, mackor..pjuh!

Fått känna på varför man inte ska ragga på sin kollega..Som om jag inte redan visste det?!?

Tagit en powernap på bussen till Malmö..

Blev nyss nästan kär i Björk. Så jädrans urgullig och helt galet sympatisk..

Haft träningsvärk i ryggen, obehagligt då det känns som jag har tusen små blåmärken..

Skakat på huvudet åt Sverigedemokraternas valfilm..

Firat min söta mors födelsedag..

Vissa kvällar alltså! Tänk er själva att ni knåpat ihop ett litet senarium som ni själva tyckt var ultimata. Säg att ni haft ett väldigt snyggt fling, som visat sig vara något suspekt och inte betett sig helt hundra. Säg då att ni har en söt ny kollega. Säg då att dessa råkar vara vänner med varandra på fejjan. Där förvisso vänner kan vara allt från mammas-syster-dagbarn, eller en person man träffade o festade med på mallis för 5 år sedan. Du nämner iaf för din vän att kollegan vore det en superbra hämnd om det vore så att de var vänner. Återkommer snart till min poäng..
Igår hamnade vi iaf på Båtjäveln, bara gilla läget och göra det bästa av det hela. Men när Eva smet hem vid halvtvå, tog jag snabbt tess under armen och skuttade bort till Koi. Väl där möttes vi av en superlång kö som stod helt stilla.
Efter ett par minuter gick jag fram till vakten och fick besked om att det bara var gästlistan och vip-personer som fick komma in. La huvudet på sned o sa att jag var där varje helg o frågade om det fanns en möjlighet att jag o min vän fick komma in. Värden kom fram och vips var vi inne. Great! Väl i baren blev jag något paff då den nya KOLLEGAN som jag egentligen inte bytt många ord med var bartender. Tog fram charmen, fick specialprice och pratade på som om vi vore bästa vänner. Helt plösligt ser jag en bekant figur segla förbi några meter bort. Hoppas på att det bara var en synvilla och går in för att dansa och mycket riktigt, där framför mig står han. FLINGET. Hälsar, något kallt och går sedan vidare för att dansa. Gick sedan ner för vätskepåfyllning hos kollegan, flinget kommer förbi och det visar sig att de var goda vännner. Haha! Därefter kan ni säkert lista ut vad som hände. Jag stod förstås o råflirta med min kollega, som praktiskt taget stod o pratade med mig mer än jobbade. Sjukt underhållande, speciellt blickarna jag fick ifrån flinget som stod vid andra sidan baren med sina vänner. Vet dock inte hur roligt det kommer vara imorgon att träffa kollegan, som säkert har fått veta att jag träffat hans kompis. Det blir ett senare problem..

Låt mig aldrig bli så gammal att jag inte minns mitt egna personnummer..

Kunde inte låta bli att skratta åt Expressens-löp idag "Veronica, 25: Godismagen visade sig vara ett foster.."

Älskar att instruktören på SATS har lärt sig mitt namn och skriker "Veronica, fuska inte!!!"..

Drog en vit lögn innan passet då tjejen brevid mig i omklädningsrummet frågade mig blygt "Kan jag verkligen träna såhär? Det ser inte konstigt ut?" Utan varken träningsbh eller någon annan bh under. "Nej nej, såklart att du kan!". WHAT! I could see her nipples..Hade hon ingen annan BH hon kunde ha istället?! .

På lunchen avslöjade chefen att årets julfest ryktas bli på Hilton. Trevligt värre!

Det stormar ute och AC:n på kontoret verkar ha fått fnatt. Idag satt jag i värsta tvärdraget och både min händer, fötter och näsa var iskalla. När jag nämde för chefen att "Detta kommer att göra mig sjuk.." sände hon snabbt som blixten iväg ett mail till ansvarig. Just de orden har ett magisk påverkan på henne..

Fick reda på av chefen att en av de yngre killarna på kontoret skulle bli pappa (Linda: Björn) och jag blev smått upprörd. Detta då han bara för ett tag sedan hade ett uppehåll med sin tjej. Varför måste folk ha så bråttom?!

Åh, jag är tokblek, får nog bli ett stopp på solarieöarna till helgen.

Nej min kycklingungar, nu ska jag hoppa i säng. Natt natt!

Tänk vad en vän kan göra för en humör! Hela gårdagen var smått jobbig, vaknade upp med en känsla att bara vilja sova, kvällen på jobbet var allmänt jobbig och när jag gick hem var luften sådär rå och kall och mobilen hade varit alldeles tyst hela dagen. Ett starkt hösttecken, att alla vännerna gått tillbaka till sina liv (inklusiv jag själv) och spontanhäng mitt i veckan undanböjes. Väl hemma kurrade jag upp mig i soffan med min mio-katalog och kände mig allmänt tung. Men så ringde fröken Firth och bad mig logga in på Skypen. Pratade om bröllopet, om kärlek och om min hyss. Och om hur gärna vi bara ville spola tillbaka tiden till den där magiska helgen. Och hjälp vad jag skrattade! Hon skickade även över filmen från Nya Zeeländarnas Haka uppvisning och jag grät bokstavligen av skratt. Två timmar senare var klockan närmare halvett och jag var verkligen tvungen att hoppa i säng, men istället för att somna med en sten i magen kände jag mig bättre till mods. Fina, fina vän - tack!

Nu är jag uppe och studsar, eller nej inte självmant. Ska alldeles strax bege mig till kontoret! Ut i stormen, hua! Ikväll väntar träning med chefen, lite av veckans höjdpunkt med något skräckblandad förtjusning. Förresten längtar jag till helgen, då jag helst bara vill göra ingenting. Mer än möjligen spela spel med tjejerna.

Att en vecka borta från kontoret kan göra så mycket. Idag skuttade jag nästan dit, fast jag började med ett monsterpass. Min första kund kom inte en sekund olämpligt, hon egoboostade mig totalt och sa om och om hur bra jag passade för mitt jobb, hur glad hon var för att hon hade hamnat hos mig och hur trevlig jag var. Tack söta du! Det är sådana som henne som gör att jag bara vill vara extra snäll och tillmötesgående till nästa. Och det var så jag fick in ett megasälj. Tur att ens första dag är så bra, för det ger mig motivation att vilja gå dit även imon. Sedan alla gulliga kollegor, mestadels killar. Men världens härligaste!

Nej om man kanske skulle sova snart!

Sista semesterhelgen, för den här sommaren börjar lida mot sitt slut. Bra, för mitt välmående och ekonomi. Men mindre kul att återgå till att vara en kontorsråtta imorgon. Gårkvällen var superrolig, slutade väl inte riktigt som planerat. Vilket det aldrig tycks göra i mitt liv, nuförtiden. Men jag gillar det! Började med förfest hos Eva, råkade fälla en kommentar att jag inte var superpeppad på utgång,och som straff fick jag shotta -MUMMELMAN! Urk! Efter det var jag tyst, eller jag skuttade omkring o fjantade mig mest. Vid elva började Erik höra av sig och locka med mig till Koi. Eftersom jag var på vägra-båten-humör bestämde jag mig helt enkelt för att möta upp killarna. Halvbesvikna blickar från tjejerna, men samtidigt förslog jag att de gärna fick hänga med. Hamnade på en galen förfest på Gamla Väster med ett gäng härliga människor. Kändes sjukt olikt mig att gå till en fest där jag inte känner någon, utan bara träffat två av killarna 1 gång. Men alla var så himla välkomnande och gulliga. Ett glas vin senare trippade jag, med en karl på vardera sida bort till Koi. Slapp både den superlånga kön och inträde, det gillar vi! Resten av kvällen var helrolig, dansade, skojade och blev presenterad för en väldans massa människor. Om jag minns några namn? Njej. Sjukt kul att för en gångs skull enbart gå ut med killar, ingen drama eller andra konstigheter. Vid tre blev det en tur till McDonalds så att herrarna kunde få sig varsin hamburgare..

Nu är sitter jag här i soffan, kom hem för några timmar sedan och är något bitter över att jag mår som jag mår i dag. Borde nog hoppa in i duschen och fräscha till mig tror jag..

Just det orden känns som något jag tänkt och sagt otroligt många gånger denna sommaren. Tappar det sitt syfte då? Men gårkvällen var bannemig bästa. Iaf ifrån hemmakvälls-perspektivet. Tanken var att jag mest bara skulle hänga hos Dolls på dagen. Lyssnade på soft musik, tittade på medan hon bakade. Hon gjorde t o m en egenkomponerad smet, en med chokladsmak och en utan som jag fick sitta o mumsa på. Hur fantastiskt är inte det?! Efter det fixade vi inför middagen, blev marinerad kyckling, ugnstekt potatis/rotfrukter/rödbetor och till det sallad och kall basilikasås. Urgott! Även mannen i huset gillade det! Resten av kvällen spenderades att titta på foton ifrån deras äventyr, prata om Gaudi, dricka offantliga mängder vin, fnissa åt allt o inget, lyssna på låtar från ungdomen som förknippades med så mycket minnen att vi blev alldeles lyriska. Efter ett par timmar fick Anders nog av oss och flydde fältet, haha.

Ibland hoppas jag väl lite väl att mina goda tankar om en person ska stämma. Att hans personlighet ska stämma överens med hans fina yttre. Fast att min känsla säger "trouble". Visste redan från början vad han gick för, men trodde väl aldrig att jag skulle reagera så starkt. Respektlöstbeteende, är nog bland det värsta som finns. Igårkväll gick jag från besviken, till överväldigande glad, till rosenrasande. Ni vet när man bara blir så arg att man inte vet om man ska börjar gråta eller skrika, värst är det dock när det går över till illamåede. Tur att jag iaf har de finaste vännerna i världen. Inatt drömde jag dessutom helt fina drömmar om honom. Vafan?!

Min bästa vän vet iaf precis vad jag behöver- baka. Så det är vad jag ska hjälpa min lilla husfru med idag.

Hur irriterande är det inte när man träffar på en person som man helt överygade om att man sett tidigare, men man kan verkligen inte placera vart ifrån?! Hursomhelst inträffade detta mig i lördags, jag var ute med några tjejkompisar, han satt vid ett bort och sträckte fram handen för att hälsa. Redan där infann sig en måttligt pinsam stämning då han tittade på mig som om vi hade träffats flera gånger innan. Log bara tillbaka, och sedan dess har min hjärna gått på högvarv. Jag har tänkt på alla möjliga butiker, kanske någon bar, fest där jag kunde träffat honom. Men utan framgång. Tills igår när jag var påväg till kontoret för att möta upp chefen. Ut stiger just denna herr med rådjursögon. Såklart att han jobbar där, tänkte jag, inte lätt att komma ihåg alla hundratal ansiktena. Men så ska jag återberätta det hela för min chef och kommer i just det ögonblicket på att han inte alls jobbar på vårat kontor utan på lunchhaket dit vi alltid går.

"Men visst var det han?! Han var där uppe på intervju nyss.." säger då chefen. Ha ha.

Ligger helt utslagen på soffan. Efter ett år på SATS har jag äntligen hittat ett pass som jag tokgillar, det är tufft, man svettas som tusan och det gör ont i hela kroppen efteråt. Efter träningen tog jag en tur hem till päronen, en pratstund med mor och sedan fick det bli en promenad hem i regnet.

Imon har jag inte så mycket inplanerat, hemmafix, en joggingtur av lägre slag, och på kvällen ska jag passa favoritkillen a.k.a tyrannen Jonathan medan hans föräldrar träffar mäklaren o skriver på papperna för husköpet. I eftermiddags träffades jag både favoriterna, både den stora o den lilla, fick se J's nya dagis och så kikade vi på brandbilarna. Tänk vad spännande allt är i en två-årings ögon..

Nu ska jag alldeles strax dyka i säng..

Såhär i allt semesterslappandet fick jag ett litet infall och återupptog den här bloggen som jag inte använt på sisådär några år. Som den personen jag är gillar jag förändringar, oftast väldigt hastigt och lustigt. Nåväl, ska iaf testa o se vilket bloggverktyg som passar mig bäst.

Idag blir det ytterligare en dag i lugnets-tecken. Jag kommer fullkomligen älska att komma tillbaka till kontoret efter den här veckan, och det är lite det som är min plan. För att sedan vara redo att jobba rumpan av mig hela hösten. För drygt en vecka sedan var jag faktiskt lite småbitter över att sommaren snart var slut, alla bröllop, resan och allt annat som man gått o längtat efter hela våren. Helt plösligt var allt förbi. Vad är det egentligen med grejen att jämt gå o längta? Måste bli bättre på att leva här o nu. Fast nu var det inte dit jag ville komma. Utan att jag faktiskt börjat se fram emot hösten, tror faktiskt att det skulle kunna bli bra även den. Med det menar jag inte att sol och värme gärna får göra ett litet gästspel. Jag ser löpsedlarna framför mig "Sommaren är inte slut än!" eller "Sol och tempraturer uppåt 25 grader väntas i sydsverige till helgen!".

Om jag kanske skulle göra något vettigt av denna dag, ikväll ska jag o chefen på bootcamp som vi kallar det, Crosstraining kallar SATS det. Troligen eftersom ingen hade vågat sig dit om de kallade det för den förstnämnda. En riktig genomkörare av alla musklerna i kroppen.

Hörs senare!